Julledigt på bloggen...

Japp nu är julledigheten över.. Jag har faktiskt inte bloggat under hela julen och det har varit ganska så skönt.. Blev ju inte så mkt bloggande tidigare i veckan heller eller för den delen helgen innan heller då jag har varit krasslig... Krassligheten slutade i ett sjukhusbesök på självaste dan före dopparedagen men där togs massor av tester både halsprover och blodprover som visade att det endast var en ORDENTLIG förkylning med ordentligt halsont.. Så det var ju skönt var rädd för att halsflussen var på ingång, men läkaren hävdade att så inte var fallet.. Dessutom testades det om det var baconfeber men icke, ni fick inte äran att se mig springa runt och säga nöff nöff denna gången heller.. =)

Julen har firats i lugn och ro hemma hos mamma och Peter.. Massor av god mat, trevligt sällskap, roligt spelande och framför allt inget bilåkande.. Vi har ju inte barnen hemma denna julen vilket gör att alla dessa måsten som man annars har inte finns... Visst önskar jag att barnen hade varit hemma och framför allt att dom hade varit hemma utan alla måsten.. Nä nästa år hoppas jag att vi flyttat till hus så alla kan komma till oss istället för herrejösses vad det var skönt att slippa flänga fram och tillbaka...


Alla bilder är det Peter som har tagit... Han är ju otrolig med kameran!!! Tack Peter! Dessa togs under lek och stoj på julaftons dagen... Och ni må tro att hundarna hade skoj trots en hel del minusgrader... Och en sak är ju säker efter denna julen att jag inte kommer att tycka synd om framförallt Trasan när han behöver gå ut.. Nä för nu har han visat sin riktiga sida och jag tror att jag behöver ta mig ett samtal med Åsa som är hans uppfödare för jag är inte längre säker på att han är renrasig, hemma har han iallafall fått en ny benämning och denna är african husky... Herregud trots ca -15 så har han varit den som har stått vid dörren och velat ut hela tiden... Han har sprungit runt i snön och lekt som bara den, har har varit ute och kollat längs staketet så ingen obehörig försöker sig på ett intrång och han har lagt sig i snödrivorna för att kolla läget utanför staketet.. Hallå eller.. Vart tog min Basenji vägen... Han ville verkligen inte in och man fick med jämna mellanrum tvinga in honom med lock och pock.. Ha ha ha ja livet är underbart... Och Trasan har verkligen levt livet.. Han och Chippen har sprungit hur mkt som helst.. Chippen först och Trasan efter med nerfällda öron.. Nu ligger dom på soffan, Chippen på rygg och sover som en gnu och Trasan har kurat ihop sig till en liten boll och båda verkar vara nöjda med livet!